måndag 5 april 2010

Naturen slingrar sig lite trögt om våren

Om våren slåss vårtecknen om vår uppmärksamhet. Det kan vara porlande bäckar, små gröna strå som dyker upp ur snön. Det kan vara fåglar som gnisslar eller något svart som långsamt slingrar sig fram i det torra vårgräset. Men det är ju en... orm ju.
(Klicka på bilderna om du vill se dom lite större.)


Men jag tror att den räcker ut tungan åt mej. Eller kanske tungorna.


Jag tror att jag får smyga lite närmare och kolla vad han har för färg på ögonen.


Undrar hur nära man kan komma utan att bli uppäten.


Nej nu vågar jag inte gå närmare. Den börjar se hotfull ut.
Men titta, där är ju en till. En osvart.


Lite närmare. Hjälp, jag tror att den har sett mej.


Kan man inte få se dej i profil istället?


Tack, nu ska du få vara ifred i solgasset.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Hej Karlsnoken1
Det är huggormar / Vipera berus )alla
vi såg. Vi letade på nätet och hittade bilder och text om ormar.
Väldigt intressant. Kram Molo

Anonym sa...

Instämmer med föregående skribent.
Ett härligt vårtecken.
Själv är jag på Fuerteventura i skrivande stund och får hålla till godo med små, usliga ödlor...

Ack, ack!

Hälsningar från han med Australienbloggen.